1Från Paulus, som genom Guds vilja är sändebud[1] åt Jesus Kristus. Min medarbetare Timotheos är med och sänder sina hälsningar. Till Guds församling i Korinth, och till alla de troende runt om i provinsen Achaia.2Jag ber att Gud, vår Far, och Herren Jesus Kristus ska visa er godhet och fylla er med frid.
Gud tröstar och uppmuntrar
3Låt oss hylla Gud, han som är Far till vår Herre Jesus Kristus. Allt medlidande och all uppmuntran har ju sitt ursprung i Gud.4Han tröstar och uppmuntrar oss i alla våra svårigheter, så att vi själva kan ge vidare av hans tröst och uppmuntran till andra som har det svårt.5Ja, ju mer vi får lida för Kristus skull, desto mer tröst och uppmuntran får vi genom vår gemenskap med Kristus.6När jag och mina medarbetare möter svårigheter är det alltså för ert bästa, så att ni ska bli räddade för evigt. Genom den tröst och uppmuntran vi själva får när vi har det svårt, kan vi ju stödja och uppmuntra er, så att ni inte överger er tro när ni får gå igenom samma lidanden.7Och vi är säkra på att ni verkligen ska hålla fast vid er tro, eftersom Gud tröstar och uppmuntrar er när ni får lida, precis som han gör med oss.8Jag vill att ni ska veta, kära syskon[2], vilka enorma svårigheter jag fick gå igenom i provinsen Asien. Jag var så illa ute att jag inte hade några krafter kvar och faktiskt trodde att min sista stund var kommen.9Ja, det kändes som om jag redan hade fått min dödsdom. Men genom detta skulle jag lära mig att inte lita på min egen kraft, utan bara på Gud, han som kan uppväcka döda.10Och Gud räddade mig verkligen ur denna dödsfara, och han ska göra det igen eftersom jag litar på honom.11Men kom ihåg att hjälpa mig genom att be för mig, så att vi alla sedan kan tacka Gud för att han svarade på våra böner och räddade mig.
Paulus ändrade resplaner
12Jag är stolt över att ärligt kunna säga att jag alltid har handlat rätt mot er, precis som jag med Guds hjälp försöker handla rätt mot alla människor. Jag har inte styrts av mänsklig vishet och har inte dolt något, utan har alltid varit uppriktig och följt Guds vilja.13-14Mina brev har varit öppna och rakt på sak. Det finns inga dolda budskap, utan allt är skrivet så att ni enkelt ska kunna förstå. Jag hoppas också att ni snart helt och fullt ska förstå det som ni redan delvis har förstått, att när vår Herre Jesus kommer tillbaka, då kan ni vara lika stolta över mig som jag är över er.15-16Och eftersom jag var säker på att ni verkligen har förtroende för mig, hade jag tänkt glädja er, med inte bara ett, utan två besök. Jag hade tänkt besöka er först på min väg till Makedonien, och sedan på vägen hem igen. Då skulle ni ha fått hjälpa mig med det jag behöver för min resa till Judeen.17Men nu blev det alltså inte så, och ni tycker kanske att jag ändrade mina planer lite väl lättvindigt. Jag kanske säger en sak och menar en annan? Ett ja från mig kanske betyder ett nej?18Absolut inte! Gud, som själv håller sina löften, kan intyga att jag alltid står för vad jag säger.19Jesus Kristus, Guds Son, som jag och Silvanus och Timotheos har undervisat er om, sa ju heller aldrig ja till något utan att sedan stå för sitt ord. Genom Jesus har också Gud sagt sitt ja till människorna,20för allt det som Gud har lovat blir uppfyllt genom Jesus. Därför har också vi som nu tillhör Gud sagt vårt ja till honom och lever för att ära honom.21Det är ju han som har utrustat oss med sin Ande, och som hjälper både er och mig att hålla fast vid vår tro på Kristus.22Anden som bor i vårt inre är ett tecken på att vi tillhör Gud, och garantin för att han en dag ska infria sitt löfte och rädda oss för evigt.